Varje truppenhet hade en förstahjälpstation, förbandsplats, eller JSp (joukkosidontapaikka) som den kallades, för att ta hand om sårade eller sjuka soldater. Chef för Tunga sektionen 4:s JSp var översergeant Ruben Rosenlöf, hemma från Närpes. Han var också en skicklig fotograf och han var ofta själv med på sina bilder när någon annan hållit i hans kamera. Hans negativsamling finns bevarad och han kan därför med säkerhet identifieras som fotografen för dessa bilder. Jakobstads museum har digitaliserat negativen. Efter kriget drev Ruben Rosenlöf en trävaruhandel i Jakobstad och var en välkänd person i staden.
Ruben Rosenlöf skriver i sin dagbok 5.7.41 bl.a:
Mot kvällningen (i går,4.7.) fingo vi order om att fara ut mot våra ställningar samt ställa upp JSp i tält för att vara funktionsberedda. Vi startade kl 19-tiden samt började ställa upp tältet kl 20.30. Kl. 22.30 hade vi allt klart men vi hade även på den tiden jämnat och lagat vägen till tältet i ordning samt hade även fin granrisbädd i ordning. ..... Vi hade vårt tält under höga mäktiga björkar och furor, som fullständigt bilda ett grönt tak över oss. Det är även en sak som är nödvändigt för event. flygare. Vi ha vårt tält placerat på norra sluttningen av en väldig sandås med väldigt fin markyta beväxt med frodiga ormbunkar.
Översergeant Ruben Rosenlöf utanför sitt JSp-tält längs vägen
Tohmajärvi-Pälkjärvi i början av juli 1941.
Fredag 11.7., dagen efter att de finska trupperna gått till anfall skriver Ruben Rosenlöf bl.a.:
Kl.11.00 De våra ha tagit fångar i natt. Till staben här mitt emot ha de fått 10 – 15 st. Två st. av dem voro sårade, så jag gick dit och se om dem. En hade ett sår i huvudet men blödde inte. Den andra hade högra armen i mitella från ett annat JSp. Jag tog honom med till JSp för att förbättra hans förb. för det blödde genom. Han var ljuslätt tatar, som hette Abdullah Sanjanoff och var pion. Eftersom det var vår första rysse, så togo vi ett foto här ute. När vi sedan fått honom i en personbil och jag vinkade farväl, så såg han så glad ut som en människa överhuvudtaget kan se ut, då han själv vinkade farväl
Ruben Rosenlöf är nr 2 från vänster bredvid krigsfången Abdullah Sanjanoff. Vilka är de övriga?
Vi som är hemma från Jakobstadstrakten minns mycket väl Ruben Rosenlöf när han cyklade från hemmet på Kyrkostrand till sin och svärfaderns trävarufirma som låg ungefär vid Köpmansgatan 2. Jag har t o m köpt virke där när jag i slutet på 1950 talet i slöjden i skolan gjorde ett skrivbord. Oberoende av hur kallt det var hade han ingen mössa, endast öronlappar. Som chef för JSp gällde det förutom att ta hand om sårade och döda att även vara medmänniska och psykolog. Nu när vi får ta del av utdrag ur hans dagbok skulle det vara intressant att läsa om Margareta vill skriva några rader om Ruben Rosenlöf.
SvaraRaderaBlomqvists kommentar om Pappa Ruben Rosenlöf stämmer nog till stor del. Ruben var hem från Närpes. Före vinterkriget var han stamanställd i 5 år, vid garnisonen i Vasa. Där utbildades han till sanitär. Min mamma Anna-Greta Öst var Lotta från Kyrkostrad i Jakobstad. De två träffades första gången 1938 på Sveaborg. Ruben var på Tilkka sjukhus i H:fors för utbildning. Och Anna-Greta var på Tilkka för sjukvårdsutbildning till sanitetslotta. Båda blev från Tilkka skickade på utbildningsjobb till Veneriska sjukhuset på Sveaborg. Där var de inhysta i varsin kasern mitt emot varandra med ett stort torg i mitten. När det rustades till vinterkriget i sept. 1939 fick Anna-Greta inkallelseorder till Tilkka, för att plocka ihop till ett fältsjukhus för transport med tåg till Sordavala, en skola blev sjukhus. Första tiden skötte hon fältsjukhusets apotek, men senare fungerade hon som operationssköterska. Likaså blev Ruben skickad från sin Vasa-garnison till fronten. Efter fredsslutet våren 1940 blev inte Ruben hemförlovad utan blev kvar med sin garnison i trakten av Vuoksenniska, tror jag. Midsommar 1940 kallade han på Anna-Greta och de förlovade sej i Vuoksenniska, sedan stod bröllopet julen 1940 på Kyrkostrand i Jakobstad. Ett typiskt händelseförlopp för sin tid! Morfar August Öst dog 1941. Hans snickeri och brädgård sköttes av en äldre snickare Stenhäll. När Ruben hemförlovades efter fortsättningskriget flyttade han till Jakobstad, fick ett färdigt jobb som väntade på honom att ta hand om snickeriet och brädgården, han blev där kvar till pensioneringen.
RaderaHan var initiativtagare till både Hälsoklubben och Numismatikerföreningen i Jakobstad, och var båda föreningarnas ordförande i många år, så nog var han en känd profil i Jakobstad.
Margaretha (Rosenlöf) Evars
Tack Margaretha för sammanfattningen om dina föräldrar. Åtminstone jag fick flera "ahà upplevelser. Apropå Vuoksenniska fanns ännu i början på 1960-talet ett kallförråd vid Oy Wilh. Schauman Ab i Jakobstad som hette så, men det är en annan historia.
Radera