Valter Nyman skrev till sin fästmö vid årsskiftet 1943-44:
Kära.
Tack för ditt kärkomna brev som jag fick i dag. Det är en ljusning i tillvaron då jag får läsa dina brev och tänka mej att de komma från min egen lilla tös. Men ack vad du är långt borta....Nu är det sista kvällen på detta år. Klockan är nu halv tio. Klockan tio skall jag ut på vakt och kommer så att vakta in det nya året. Jag hoppas bara att jag inte behöver göra det nästa år men den som lever får se hur det då ser ut. Det året som gått har varit rätt så innehållslöst så nära som på de dygnen då jag varit hemma. Det är inte så många men så mycket bättre i stället.1944 Gott nytt år Vera! Jag har varit ute nu i två timmar så klocka är nu inne på småtimmarna. Jag skall i alla fall skriva mitt brev färdigt vid skenet av den lilla stumpen som jag har kvar av julljuset du sände mej. Om jag skulle ha varit hem så nog skulle vi ha vakat in det nya året tillsammans men nu kan jag blott med tankarna vara hos dej. När jag gick på vakt just så är jag rädd att jag svarade rätt så tankspritt på min kamrats tal, ty jag tänkte på helt andra saker då jag gick där sida vid sida med honom. Det snöar där ute och är ganska kallt. Snön går redan över stövelskaften så man får nog hålla sej på vägen härefter ifall man är utan skidor.
Nå lilla tösen min, nu skall jag lägga mej att sova första gången på detta år. Var inte rädd för att jag skall glömma att skriva till dej ty jag tänker jämt på dej min lilla vän. Käraste tösen min, famnen full med hälsningar,
Din egen Valter

Vakten hörde till frontsoldaternas vardagsrutiner. Ovan en order gällande vakten vid Tunga sektionen 4:s eldställningar. Vid eldbatterierna som låg tre km bakom frontlinjen var vaktandet för det mesta föga dramatiskt, men ofta nog kallt och ruskigt. Ryska patruller rörde sig dock ibland i skogarna. Sjön Voljärvi i norr var ett av de ställen där fjärrpatruller från bägge sidor ibland tog sig genom frontlinjen. Fotot högst upp visar troligen utsikten österut mot Voljärvi och skogarna i fjärran på den ryska sidan frontlinjen. Fotot torde vara taget från en kulle i närheten av Tunga sektionen 4:s eldställningar.


Framme vid linjen kunde vakten vara betydligt farligare och krävde ständig vaksamhet.
Sektionens krigsdagbok 14.3.1944: Ryssarnas patrull lyckades överraska en av våra dubbelvakter vid Käpälä. Den ena stupade och den andra togs till fånga.
Den här gången var det infanteriets vaktmän, vid den här tiden IR 33, som råkade illa ut, inte Tunga sektionen 4:s eldledningsmän.


Inga kommentarer:
Skicka en kommentar