Ruben Rosenlöf skriver: Vi körde hala dagen med mindre pauser nu och då. Då kl. blev 9 på fredag kväll (18.7.) satte vi opp tältet på det mycket omtalade Kolla slagfält vid stranden av Kollanjoki. Vi hunno inte dricka det te som vi slagit opp åt oss förrän vi fingo börja köra sårade.
Ett par dagar senare flyttade man JSp-tältet en liten bit till en bättre skyddad plats. Ruben Rosenlöf skriver: Måndagen den 21.7. kl 16.55. Sitter vid JSp tältet i en tanksgrav. I går kväll sedan vi ätit middag började vi på med flyttningen av JSp. Vi förstorade ett ställe i en tanksgrav så att vi fick ned tältet där, Vi ha nu ett ganska bra splitterskydd där vi nu hålla till.
Fotot upptill är taget i riktning mot nordost med Kollaanjärvi i bakgrunden. Fotot till vänster är samma plats. Känner någon igen personerna?
Ruben Rosenlöf tog ett flertal fina foton under vistelsen i Kollaa. De här fotona fick stor spridning och åtminstone något av dem finns i nästan alla av Tunga fyrans veteraners fotoalbum.
Bilden till höger är tagen från backen väster om Kollaanjoki (där numera minnesstenen "Kollaa kestää" finns) i riktning österut. Bron över Kollaanjoki syns ungefär mitt på bilden. JSp fanns i skogskanten i bakgrunden till vänster. Eldbatterierna fanns en dryg kilometer längre fram till höger om vägen.
Kollaanjoki är egentligen en ganska smal och obetydlig bäck, Fotot till vänster är taget strax väster om bron i riktning norrut. Den långsmala sjön Kollaanjärvi syns i bakgrunden. Till höger samma plats 73 år senare.
Bron över Kollanjoki sedd i riktning mot väster. Skrotfordonet, som finns på på bilden högre upp på sidan syns otydligt till vänster om vägen vid horisontlinjen. Ny skog har numera vuxit upp på det brända slagfältet från vinterkriget.
Foto nr 2, framför tältet, Ruben Rosenlöf tredje från vänster. Han berättade att de var ofta plågade av löss. Därför den korta frisyren.
SvaraRaderaMagaretha Evars
Lössen har varit alla arméers plågoris och kunde under krigstida förhållanden också sprida allvarliga sjukdomar. I det här skedet vid Kollaa i juli och augusti 1941 verkar lössen ändå inte ännu ha varit speciellt utbredda. De börjar nämnas i dagböckerna och breven från fronten från september. Med olika bekämpningsåtgärder, som bl.a. Ruben Rosenlöf och andra sanitärer deltog i blev man i Tunga 4:an till stor del av med ohyran under 1942 då man hade bättre ordnade förhållanden under krigets ställningsskede. Mer om detta senare.
RaderaNils Björkskog berättar om deras kamp mot lössen i sin bok "For dit var där kom därifrån". Rekommenderar alla att läsa den boken! Cecilia Holmström
SvaraRadera