1.10.1941 Petroskoi blir Äänislinna

Ur Valter Nymans dagbok Onsdagen den 1 oktober. Vi bytte ställning i går kväll. Vi körde fram ungefär 3 km. Himlen är ljus av eldskenet från Petroskoi, som brinner. Det är storartat att se men hemskt.

Sektionens krigsdagbok 1.10. kl.4.30 Egna trupper trängde in såväl från söder som väster in i Petroskoi. Kl.11 Staden helt och hållet i våra händer. Allmänt jubel på landsvägarna. Rundradion meddelade den glädjande nyheten kl. 13.

Försvarsmaktens journalfilm 14 skildrar i dåtidens anda erövringen av Petroskoi eller Petrozavodsk som staden heter på ryska.

Tunga sektionen 4 gick inte in i Petroskoi utan fick samma kväll fortsätta norrut från vägskälet vid Suollusmäki väster om staden.

Sektionens krigsdagbok 1.10. 19.30 Sektionen gick i nya ställningarna på vägen Petroskoi-Suoju för att understöda JR 8:s försvar av flodlinjen.

Det som den officiella krigsdagboken inte berättar om är att en del av sektionens officerare med sektionskommendören i spetsen for in till staden 1.10. på en utfärd, som nästan verkar som en bondpermission, Fänrik Bror Stara skriver: 1.10. Den förste som åkte in i staden från vår sektion var fänr. Lillqvist och kan. Fors, vilka voro ute på ställningsrekognoscering. Senare beses staden av en del officerare. Undertecknad som annars följt med i vått och torrt får dock nu stanna hemma för att med fänrik Mellberg fungera som telefondejour. Nåja man hinner väl se stan förrän det här fälttåget är till ända! Denna segerdag har annars varit en riktigt strålande vacker höstdag.

Fotot till höger torde vara taget under denna exkursion. Staden brinner ännu, efter att de sovjetiska trupperna antände staden innan den övergavs. Mannen i mitten av bilden kan vara major Söderström.

De flesta fick nog möjlighet att bese staden under de kommande veckorna och också under de följande årens permissionsresor.