18.-19.9. 1941 Ut på landsvägen igen

Ur Valter Nymans dagbok: Tisdagen den 16 september. Vi kommer snart att flytta fram ty en central kommer att installeras här. Vi var fram ett par km och grävde ställningar åt oss. Det var på vänstra sidan av vägen där en stor tanks lämnat.
och
Onsdagen den 17 september. Vi flyttade till vår 25 eldställning kl 23 i går kväll utan att vi skutit ett enda skott från vår förra ställning. Vi blev igen väckta igen vid 4-tiden och då skulle vi ha karellerna under pjäserna och ut på långresa.

Karellen eller förställaren var det löstagbara hjulpar som hakades under pjäsens lavett vid längre förflyttningar.

Ur Sektionens krigsdagbok 17.9 . kl. 0:30 Ny order om förflyttning till det norra avsnittet för att understöda anfallen därstädes. Kommandogruppen, sekt.off., mätningsgruppen, och en del av telefonisterna, 1 btriets eldledning samt 1. och 3. btriernas eldbatterier och förrättningstroppar fingo marschorder, resten av sektionen stannade kvar.

Ur Valter Nymans dagbok: Torsdagen den 18 september. Vi är nu i vår 26:te eldställning. Det blev anfall i morse så vi sköt ganska mycke.  Ryssarna har just intet arteleri här men det hörs nog krevader av ”knako”  samt gevärsknatter dit fram så det är säkert hårt där. 

Striderna kring Villavaara längs vägen mellan Säämäjärvi och Petroskoi, som Tunga sektionen 4:s 1 och 3 batterier deltog i en kort tid hör till anfallsskedets blodigaste med stora förluster både på finsk och rysk sida. De finska infanteriregementena JR 26, "Ässä", förlorade 580 män i stupade och sårade och JR 25, "Piikki", stupade 86.

I den finskspråkiga tidningen Karjalan sanomat, som utkommer i Petroskoi finns en artikel 17.9.2014 om minnet av striderna vid Villavaara sedd ur rysk/karlesk synvinkel.

Tunga sektionen 4:s andel i striderna vid Villavaara blev kortvarig. redan 19.9. kallades de två batterierna tillbaka till Prääsä.