Hantverk

I många finska hem finns hantverk och prydnadsföremål, som tillverkats av soldaterna på lediga stunder under kriget. På finska kallas det här hantverket puhdetyö och det bedrevs inom alla förband och vid alla fronter.

Ur Valter Nymans brev till sin fästmö 16.10.1942: Det har varit så dåligt väder hela dan, så jag tog ledigt från mitt arbete. Vi har nu suttit här inne och knapprat på träklossar hela dagen så spånorna gick till knäna då vi slutade. Här lagas allt möjligt såsom filbunkar, skrin, knivar, slevar, trägubbar m.m. i den stilen. I dag har jag lagat en hyvel åt mej som komplettering till min verktygsuppsättning. ... Som du ser så har vi nog arbete, men det är sånt som man endast gör för att ej jämt och ständigt återkomma till de förhatliga tankarna på att man är här.

T.v. ur Valters verktygslåda. Skruvmejseln nederst är gjord av en s.k. råttsvansbajonett, som de ryska soldaterna ofta hade monterade på sina gevär. Bajonetter var gjorda av ett stål med hög vridhållfasthet och dög också som råmaterial till skruvmejslar.

Det något anmärkningsvärt att det finns endast ett fåtal fotografier av hantverkandet bland de bilder jag känner till från Tunga sektionen 4. På fotot uppe t.v. verkar mannen längst till vänster syssla med att fläta en pärtkorg. Men vad gör mannen på fotot uppe t.h. och vad sysslas det med på Ruben Rosenlöfs foto ovan, repslagning? 

Hantverket kunde också anta kommersiella former.

Valter Nyman skriver: Tisdagen den 3.8.1943. Vi har börjat binda borstar av rötter som växer här i kärren.

14.9.1943 Jag binder borstar när det passar och har tid. Därigenom går tiden fort. Jag har just 50 stycken färdiga nu.

11.10.1943 Jag hörde att Liljedahl fick bra betalt för sina borstar. Han fick fyrtiotvå mark per styck på krigssjukhuset.

27.10.1943 Jag har gjort affär med borstarna. Jag sålde 70 st här åt en pargasbo.

Ett större hantverk där Tunga sektionen 4:s artillerister också deltog med en liten andel var det projekt bl.a. föreningen Tykkimiehet hade tagit initiativ till och gick ut på att bygga ett hus åt artillerigeneralen Vilho Petteri Nenonen.som gåva till hans 60-årsdag 1943.

Valter Nyman skrev till sin fästmö 18.11.1942: I morgon skall jag och hugga opp stockar som skall bli till en villa åt General  Nenonen. Han skall ha en villa på Drumsö av fjärrkarelens furor. Det skall vara sådana tallar vilka torkat på stubben och äro feta och kådiga.

Huset timrades upp i Karhumäki och flyttades sedan till Brändö i Helsingfors (inte Drumsö som Valter skrev) där det fortfarande står kvar. Efter Nenonens död 1960 köptes huset av general Paavo Talvela

På fotot t.v. ur försvarsmaktens bildarkiv SA-kuva håller man på att montera ned de numrerade timmerstockarna i Karhumäki 14.6.1943. Huruvida någon från Tunga sektionen 4 deltog i timrandet av huset känner jag inte till.

General Nenonen besökte också Tunga sektionen 4.

Sektionens krigsdagbok 1.4.1943 Sekt. besöktes av general Nenonen med svit. Först granskades dalens korsur och el.verket. Sedan genomgicks 1. och 3. btirets ställningar. Kl. 11.00 åt sällskapet frukost på kantinen och därmed var granskningen avslutad för sekt:s del.

För manskapet var besök av höga officerare inte så uppskattade, de medförde extra arbete.

Valter Nyman brev 2.4.43 Vi hade generalgranskning i går så det var ett kråmas överallt. Det har varit så mycke städas och fejas för dem så det är bra att det är över.