Mannerheim

Ett omtalat besök av höga officerare gjordes 20.6.1942 då överbefälhavaren, marskalken av Finland, Mannerheim med svit besökte Poventsa avsnittet. Besöket berörde inte direkt Tunga sektionen 4 och det omnämns inte heller i sektionens krigsdagbok men fotografier från detta besök finns i ett flertal av Tunga 4:ans veteraners bildsamlingar så det pratades säkert om detta besök.

Sven Sandell i Tunga sektionen 4:s stabsbatteri skriver också i sin dagbok Tisdag 23.6.1942 ... Så var vår fältmarskalk Mannerheim här i Karhumäki en dag i förra veckan – lörd. var det väl -. De var ut till Poventsa å se också hela sällskapet å där hade de turen att få en granat som slog ned i närheten av honom – par meter ifrån sa dom – men det blev en ”sotare”...  (sotare = blindgångare)

< Generalmajor Paavo Paalu (längst t.v.) var kommendör för 1. divisionen, som vid den här tiden försvarade södra delen av Maaselkänäset. Geraral Rudolf Waldén (i högra kanten av fotot) var försvarsminister under fortsättningskriget.



Mannen i bakgrunden mellan Paalu och Mannerheim på fotot t.h. skall enligt uppgift vara kapten Susisalo, tidigare Grönroos, hemma från Jakobstad. Han tillhörde inte Tunga sektionen 4. Vet någon nånting om denne man. >

I högkvarterets krigsdagbok beskrivs besöket 1942: (min översättning från finska) 20.6. Överbefälhavaren anlände med svit till Karhumäki kl. 7.30. Efter besök vid 1 D, där gen.maj. Paalu presenterade div. lägesrapport, begav sig Överbefälhavaren för att inspektera frontlinjen vid Pioneeriniemi på Poventsa avsnittet och kom där under eld från fiendens direktskjutande kanon.  Efter besöket vid linjen begav sig Överbefälhavaren ledsagad av gen.löjtn. Hanell för att inspektera befästningsarbeten och bekanta sig med industrianläggningarna i Karhumäki. Från Karhumäki fortsattes resan med tåg till Malu station och därifrån till 3.Br:s stab där lägesrapport avgavs. Överbefälhavaren inspekterade därefter  3. Br. reservers förläggningar och artilleriställningar. Omkr. kl. 17 kom man fram till 4. D. vid Saijärvi. När lägesrapporten avhörts och man bekantat sig med förhållanden vid div. återvände Överbefälhavaren med svit till Karhumäki, varifrån avfärd till Äänislinna med tåg.

Ett ganska tufft dagsprogram för den 75-årige marskalken. Om den sovjetiska direktskjutande kanonen riktats en aning annorlunda kunde Mannerheims levnadsbana ha slutat här och Finlands öde skulle förmodligen ha blivit ett annat. Mannerheims obestridliga auktoritet bidrog på ett avgörande sätt till att Finland kunde lösgöra sig ur kriget 1944. Ibland hänger människors och nationers öden på bråkdelar av en piiru. (Piiru, streck, var ett vinkelmått som användes i finska armén bl.a. vid riktandet av artilleripjäser, 1 piiru = 1/6000 av en cirkel)

Mauno Koivisto anlände på hösten 1942 som 19-årig kompletteringsman till 9. kompaniet i infanteriregementet 35 som då låg vid linjen i Poventsa. Han skriver i sin bok Koulussa ja Sodassa (s. 124, min översättning): Officerarna visade för manskapet många slag av exempel hur man skulle bete sig, ett var att man inte fick visa att man var rädd eller ha för bråttom att ta skydd. Modell hade möjligen tagits från verkligt hög ort. Mannerheim hade på sommaren 1942 kommit för att bekanta sig med förhållandena vid Poventsa på den närliggande Pioneeriniemi. Fienden hade då observerat rörelser där och riktat eld dit från en pansarvärnskanon med påföljd att tredje bataljonens kommendör kapten Ahti Petramaa hade sårats i handen. Mannerheim hade inte kastat sig ned (fi. maastoutunut). Från den här situationen hade tagits fotografier, som jag ännu har i behåll. Bilderna fanns genom någon enskild soldats försorg till salu, också jag köpte av dem. Från dem framgår i vilken grad det passade Mannerheims värdighet att ta skydd.



Pioneeriniemi, Pionjärudden, kallades så eftersom där fanns ett sommarläger för det sovjetiska kommunistiska partiets ungdomsorganisation. Efter Mannerheims besök började udden också kallas Marskinniemi. Pionjärlägret användes också efter kriget och de förfallna byggnaderna finns fortfarande kvar. Också de finska löpgravarna och de splitterskadade tallarna finns kvar på udden.

Senaste kommentarer Mera om permissioner, Hantverk