Lång väntan

Enligt vapenstilleståndsavtalet skulle de finska truppernas tillbakadragande påbörjas 21.9. och och genomföras med dagmarscher om minst 15 km. Tunga sektionen 4 hade redan dragits tillbaka över gränsen men det blev bråttom med evakuering av civila och deras egendom.

Tunga sektionen 4:s krigsdagbok 21.9.1944. Redan tidigt på morgonen kommo civila och anhöllo om bilar för evakuering. Bilar utställdes så mycket som möjligt.

22.9. Sektionen arbetade för högtryck med evakueringsarbeten och jordbruksarbeten

24.9. På söndagen före kl. 12.00 skulle allt vara klart och bortfört från det avträdda området.

Valter Nyman skriver 21.9.tagit opp potatis 14 km på andra sidan den nya gränsen. Det är nog mycke som blir kvar där som de inte hinner skörda. Vi tog opp 80 säckar potatis men så var vi också tjugo pojkar och fick tag i en potatisopptagningsmaskin och ett par hästar. Husbonden var nämligen kvar ännu. Annars skulle alla civila måsta vara hit på sidan gränsen senast kl 12 i dag.

och lördag 23.9. Det är inte så mycket som vi äro lediga nuförtiden. Vi håller på med evakuering av hö, potatis och ved. Vi har kört alla dagar med alla bilar vi har. Nu blev det slut i dag ty sen klockan 15 i dag har ingen fått fara över gränsen. Sista lasset var vi efter så sent att vi träffade på säkringspatrullen som var strax före ryssarna. I natt väntas de komma fram till gränsen och så är Finland så stort som det är bestämt.

Sektionens krigsdagbok 25.9. Kom order kom om att sekt. skulle flytta kl. 5 följande morgon till Hammaslahti.

Så var cirkeln sluten. Det var vid Hammaslahti järnvägsstation sektionen lossade 27-28.6.1941, se inlägget Järnvägstransporten

Sektionens krigsdagbok 1.10. Hölls en gudstjänst för hela sektionen i Hammaslahti kyrka. Pastor Kurtén predikade och kören sjöng. Högtidligheten blev en vacker avslutning på sektionens fälttåg. Efter gudstjänsten uppställdes sektionen på kyrkbacken, där sekt. komm. höll tal, och tackade sektionen för dess arbete vändande sig särskilt till de äldsta som samma dag skulle resa.

De som var födda 1906 eller tidigare hemförlovades men för de yngre blev det ännu ingen hemresa. Kriget mot tyskarna i Lappland pågick och det fanns mycket osäkerhet i luften. Vad skulle hända när merparten av trupperna upplöstes, skulle Sovjetunionen ändå ockupera landet? Permissioner började visserligen beviljas på nytt men alla ville hem.

Valter Nyman skrev 18.10 till sin fästmö när han återvänt till Hammaslahti från en permission; .Här har jag inte alls haft nån trevnad sen jag kom hit. Det har varit granskningar och knorr och gnat om allt möjligt så man börjar riktig vantrivas med alltsammans. Jag har suttit och arbetat men mina studiebrev de stunder man fått vara i fred. Annars är det rätt så stojigt på detta ställe när man är nio man i ett litet tält. I alla fall har jag fått ett brev iväg. Vi har nu inte hört nånting om något civilfarande sedan jag kom hit. Här går vi bara och ser ut som sura hönor. Det hjälper inte ens att skälla på oss för att vi äro slöa.

men söndag 5.11. börjar det hända nånting, Valter skriver. Vet du de dillar om att det ska bli flyttning den här veckan närmare bestämt onsdag. Få se nu hur nära de råkat den här gången. De påstå att vagnarna redan äro beställda med vilka vi ska åka civil. Jag hörde också att alla skulle vara hemförlovade före den tjugonde som också du skrev om. Det är bra när det går undan. Nu ska du int tro blint på vad jag skriver ty jag vill inte gå och garantera att allt är sant som pratas heller.

Sektionens krigsdagbok 9.11. Samlades sektionen för avresa till Hammaslahti station. 1. btriet lastades först, och kl. 9.00 började st.btriet sin lastning. Något över 12 visslade civiltåget farväl till Hammaslahti station. Resan gick, den förra över Jyväskylä – Haapamäki och den senare över Kuopio Idensalmi.